När portarna till Auschwitz och de andra dödslägren öppnades 1945 kunde världen skåda det folkmord som Europas judar under flera år utsatts för. Årtusenden av antisemitiska konspirationsteorier hade orsakat massakrer och förföljelser av judar. Myter om judar som Kristusmördare, förgiftare av brunnar och makthavare över det finansiella systemet och mycket mer ledde fram till världshistoriens värsta folkmord.
Med Förintelsen i nära minne rådde länge en nolltolerans mot antisemitism i vårt samhälle. Under tidigt 1990-tal gör dock Förintelseförnekelsen och nynazismen sin entré i Sverige. Motreaktionen hos många överlevande blev att resa land och rike runt för att för tusentals elever varje år berätta om sina erfarenheter under Förintelsen. De nämner inte sällan Förintelseförnekaren Robert Faurissons besök i Sverige 1992 och Ahmed Ramis Radio islam som anledningar till att de inledde sin gärning.
Vi är många som är ättlingar till överlevande som är tacksamma att våra anhöriga slipper se den våg av judehat som nu sprider sig i Sverige och över världen.
Tillsammans med Göran Perssons initiativ Levande historia, spridandet av boken ”Om detta må ni berätta” och hågkomstresor till dödslägren i Polen skulle de överlevandes berättelser se till att det fruktansvärda som en gång inträffat aldrig ska ske igen. De flesta av dessa överlevande är borta i dag, och vi är många, som är ättlingar till överlevande, som är tacksamma att våra anhöriga slipper se den våg av judehat som nu sprider sig i Sverige och över världen.
Direkt när nyheten om Hamas brutala angrepp mot Israel kom den 7 oktober 2023 utbröt firanden i svenska städer. Hamas angrepp, och den efterföljande krigföringen, har väckt en i modern tid inte tidigare skådad våg av antisemitism som drabbar judar över hela världen, oavsett vad dessa tycker (eller inte tycker) om staten Israels ageranden.
Judar i Sverige och runtom i världen har kunnat se hur så kallade progressiva röster valt att bortse från antisemitismen och, i vissa fall, stötta de krafter som öppet uppmanar till våld mot judar. Inte sällan används förespeglingar av kritik mot Israels regering som ett sätt att legitimera antisemitism. Och låt mig vara tydlig: att kritisera Israel är självklart i sig inte antisemitiskt. Att däremot behandla Israel annorlunda än något annat land är det.
Biografen Zita i Stockholm meddelade nyligen att man anslutit sig till Apartheid fri zon, initierat av BDS-rörelsen (Global boycott, divestment and sanctions movement), och att biografen tänkte bojkotta israeliska kulturarbetare. Detta samarbete har man nu avbrutit.
Vad jag har kunnat se gällde bojkotten inte kulturarbetare med annat ursprung. Ironiskt nog planerar biografen att under Förintelsens minnesdag att visa Claude Lanzmanns mastodontepos Shoah. Lanzmann stöttade Israels rätt att existera som en säker plats för judar (läs: sionist) och filmen är delvis finansierad av staten Israel. Att bojkotten inte utsträckte sig även till denna film skulle kanske göra det för uppenbart att ställningstagandet gränsade till antisemitism? I ett inlägg på Facebook skriver Zita att man fått hotfulla kommentarer, och att man valde att avbryta samarbetet med BDS då fokuset flyttades från kärnverksamheten.
I dag vet vi att antisemitismen på inget vis försvann 1945.
Ramsor med hot mot judar och uppmaningar om att globalisera intifadan (alltså att sprida våldet från Mellanöstern globalt) förekommer frekvent såväl i Sverige som på andra platser. Resultatet är tydligt: 16 mördade vid ett chanukafirande på Bondi beach, två mördade vid en synagoga i Manchester för att nämna några aktuella exempel. Ropen på debattsidor och på gator och torg, som uttalat eller i sin konsekvens innebär att Israel inte har rätt att existera, är inget att annat än rent judehat. Vilket öde som väntar judarna i Israel visade Hamas den 7 oktober 2023.
I dag vet vi att antisemitismen på inget vis försvann 1945. Den lever och frodas i Sverige och på många andra platser. Den grova antisemitism som historiskt varit förbehållen högerextrema miljöer göds nu även i progressiva vänstermiljöer, som blivit grogrunder för livsfarliga antisemitiska myter och konspirationsteorier. Samtidigt innebär de islamistiska och högerextrema miljöerna ett betydande hot mot oss judar.
Låt därför denna Förintelsens minnesdag bli en dag då vi minns de som mördades av nazisterna och deras medhjälpare. I dag samlas makthavare i synagogor och i andra lokaler för att förnya detta löfte: Aldrig igen! Låt minnet av dessa miljontals mördade leda till nolltolerans mot antisemitism – oavsett avsändare!
Av Aron Verständig
ordförande i Judiska centralrådet
